Gårdagen, fästmannens födelsedag i all ära firades med pompa och ståt. Jag kunde inte motstå frestelsen att ta en ledig dag då tillfälle erbjöds. Att ha mamma som chef är inte illa vid sådana tillfällen. M jobbade kväll och skulle gå miste om uppvaktning av sin egen fästmö. Han tyckte inte att det var något att fira. Siffran blir ju bara större för varje år. Däremot ansåg hans blivande fru att det skulle vara skam på torra land utan uppvaktning.
Därav väckning klockan sju för att hinna göra pannacottan klar. Strax efter åtta när jag anlände till hans hem var bilen till min besvikelse borta. Såklart, vårt nya matbord ankom till boet dagen före. Den morgonpigge höll på att skruva ihop bordet när jag sprudlande glad några minuter senare stormade in i lägenheten. Grattis, ÄLSKLING! Jag förväntade mej att han överraskad rusar upp från sitt skruvande. Snopet sade han genast att lillebror N är där. Ögonblickligen förstod jag att det inte var tillåtet med känslostormar just då:) Och öppna paket blev det först senare...
Nåväl, när bordet var klart körde vi hem och firade med M:s pappa och syskon som gjort kaffe och tårta. Efter kaffet for vi gående på isen till villan. Hämtade det fina bordet som jag sett framemot att bli ägare till en vacker dag. Tack för det M:s mamma! Senare blev det dags för gubben att åka iväg till jobbet. Och visst var han tacksam för mitt helhjärtade firande. Mina förväntningar på hur han skulle reagera stämde dock inte riktigt överens med verkligheten. Ett välkänt konstaterande: män och kvinnor är det mest olika som finns till!
Jag hade tid att reda upp lite vid boet på eftermiddagen och träffa vännen E och hennes småttingar. De fick bli de första besökarna som blev bjudna på saft, chips, kex och karkki:) Senare på kvällen hann jag också träffa vännen C på vår långpromenad. Sköna vardag minsann!
Mera bilder från vårt bo kommer när vi fått sakerna i ordning. I köket ser ni att två skåpdörrar saknas. Gissa om jag njuter av att greja på i det alldeles egna blivande boet.
